Stationen läggs ned, men den av entusiasm brinnande stinsen (Anders Eriksson) struntar i det och jobbar på som om ingenting har hänt. In på stationen kommer spekulanter som alla vill ta över lokalen: pingstpastorn, pizzabagarna, bankrånarna och hembygdsföreningens ordförande. Folk ligger i säckar, väskor är itusågade och en politiker ändrar sig. Och mitt i förvirringen står en samling passagerare och väntar på sitt tåg.
Galenskaparna och After Shave tågar in på Lorensbergsteatern i oktober 1987 och succén är ett faktum. Kön ringlar långt upp mot Götaplatsen vid varje biljettsläpp.
Efter 261 utsålda föreställningar har över 165 000 besökare sett stinsen brinna i Göteborg och katastrofmusikalen flyttas till Stockholm. Stinsen brinner är gruppernas största publiksuccé genom åren, och den dittills största svenska teatersuccén i Göteborg.
Urpremiär: 24 oktober 1987, Lorensbergsteatern, Göteborg
Stockholmspremiär: 20 januari 1990, Stora Teatern
Antal föreställningar: 432
Publik: 296 745
Längd: 140 min inkl paus
Medverkande: Knut Agnred, Anders Eriksson, Claes Eriksson, Per Fritzell, Kerstin Granlund, Peter Rangmar, Jan Rippe, (Jahn Teigen i stället för Knut Agnred, de sista tre veckorna i Stockholm)
Musiker: Charles Falk [arr], Jan Gunér, Lars Lim Moberg och Måns Abrahamsson
Manus och musik: Claes Eriksson
Regi: En som heter Okvin
Scenografi: Rolf Allan
Ljus: Michael Sevholt
Ljud: Mats Tidstrand
Kostym: Gunilla Henkler
Mask: Gunilla Brodén och Britt Björk Scen: Lars Åby Hermansen och Bo Bysse Rydbeck
Måleri: Birgit Ray
Rekvisita: RayRay Johansson
Produktionsbolag: Kulturtuben
Utgiven:
LP/MC/CD: Stinsen brinner
DVD: Stinsen brinner