Utmärkte sig tidigt på roliga timmen i folkskolan som lustig antitrubadur i gymnasiet. Via studentspexet på Västgöta Nation startades gruppen ”Utan Lots”, som bland annat turnerade i folkparkerna. Kerstin och Claes gick vidare och gjorde tillsammans med Anders över 100 radioprogram. Senare bildade de Galenskaparna i den sista ”Frukostklubben” nyårsafton 1978.
Claes har skrivit den absoluta merparten av alla revyer, sketcher, radio- och tv-program, långfilmer och andra föreställningar som grupperna Galenskaparna och After Shave varit engagerade i. Han säger ofta att eftersom han redan fått göra allt han drömt om, sysslar han numera enbart med sådant han aldrig kunnat drömma om. Hans förmåga att ligga rätt i tiden är välbekant, som när han skrev den första långfilmen ”Leif”, om den svenska vapenindustrin, och premiären råkade ligga nästan samtidigt som ännu en Bofors-skandal.
Claes egna funderingar i monologform har jämförts med Tage Danielssons och somliga av hans texter högläses numera på skolavslutningar bland annat. En egen bok ”Alster” har det blivit hittills och vi har också fått se honom göra kluriga gubbar och tänkvärda monologer i soloföreställningarna ”C Eriksson Solo” och ”C Eriksson MAX”.
Ville bli som barn: Växellokförare Rekord jag slagit: En gång ramlade jag och slog sönder en massa ukulelear som jag hade i en plastpåse och då sa mina kamrater att jag slog alla rekord Favoritmat: Rotmos och fläskkorv Guru/förebild/idol: Charlie Chaplin och Janos i Tårtan Yrkesdevis/aforism/valspråk: Att hela tiden pendla mellan fullständig hjälplöshet och total kontroll
